Här nedan har vi samlat de tre sångerna som allas vår favoritmössa har sjungit för oss i HP-böckerna.

 

Sorteringshattens sång i bok 1

 

Ni tycker kanske inte jag är vacker,

Men döm ej efter vad ni ser idag,

Jag lovar äta upp mig själv om ni

Kan finna någon klokare än jag.

Behåll ni gärna era svarta plommonstop,

Och era höga hattar som ser så fina ut

För jag är Hogwartshatten Som Sorterar

Och därför slår jag alla andra utan prut.

Det finnes ej något dolt i era tankar

Som inte jag kan uppenbara,

Sätt mig på huvudet, och jag skall säga

I vilket hem du helst bör vara.

Ni passar kanske bäst i Gryffindor,

Där folk med mod i bröstet lever,

Vars djärvhet, kraft och tapperhet,

Dem skiljer ut från mängden av elever;

Ni kanske hemma hör i Hufflepuff,

Där rättvisa och sanning styr,

Ja, Hufflepuffarna är trogna och lojala

Och aldrig någon möda styrt;

Måhända är ert hem det visa Ravenclaw,

Ty den som lärd och kvicktänkt är

Och har ett klart och gott förstånd

Skall alltid sina likar finna där;

Eller måhända ni är i Slytherin

Skall ert sanna vänner finna,

Där sluga rävar nyttjar alla knep

Att sina mål och syften vinna.

Så sätt nu hatten på! Förfäras ej!

Grips ej av frossa! Ty jag kan lova

Att (fast jag inga har) ni är i säkra händer,

För jag, jag är en Hatt Med Tankegåva!

 

Sorteringshattens sång från bok 4

 

När jag var ung, för mer än tio sekel sen

På skolan levde en berömd kvartett,

Vars namn vi alla känner väl igen,

Och alla fyra var av trollkarlsätt.

Från heden kom den tappre Gryffindor,

Från myren stammade den sluge Slytherin,

Från dalen sköna Ravenclaw med gyllene hår,

Från den kom också Hufflepuff, så mild i sinn.

De delade en dröm, en önskan och ett hopp

Och smidde alla fyra djärva planer på

Att unga trollkarlar och häxor lära opp.

Till Hogwarts skola grunden lades då.

Olika dygder värdesatte de hos dem

De skulle häx – och trollkonst lära.

Envar av dem skapade på skolan sitt hem

För de elever de tycket stod dem nära.

De modiga sattes högst av Gryffindor,

Och prisades av honom allra mest.

Men Ravenclaw, hon fann i alla år.

Att de som hade bäst förstånd var bäst.

Och milda Hufflepuff, hon föredrog

De flitiga, som strävar efter att duga,

Men Slytherin, som aldrig utav makt fick nog,

Han tyckte om de äregiriga och sluga.

Under sin levnads tid de fyra valde ut

Dem som de själva satte värdet på.

Men sen, till sist, när deras eget liv tog slut,

Hur skulle man vid valet då till väga gå?

Jo, kloke Gryffindor fann på ett sätt:

Han slet mig av sitt huvud kort och gott –

Att sen förse mig med en hjärna, det gick lätt –

Och sedan dess sorteringen har fallit på min lott!

Så låt mig över era öron nu få glida ner,

Och ännu har jag aldrig nånsin tagit fel –

Jag tar en noggrann titt i huvudet på er

Och väljer lämpligt skolhem för er del! 

 

Sorteringshattens sång från bok 5

 

När Hogwarts startades i gamla dar,

Jag själv var ny på posten då,

De fyra grundarna av skolan sa

De aldrig skulle skilda vägar gå:

De hade alla samma ädla mål,

Dem samma starka önskan drev

Att skapa trollkarlskola nummer ett

Och kunskap skänka vidare åt var elev

”Vi bygger och lär trollkonst ut”,

Beslöt de fyra vännerna i lag,

Och ingen av dem kunde nånsin tro

De skulle skiljas åt en vacker dag.

Ty var fanns vänskap lika stark

Som mellan Slytherin och Gryffindor

Eller som Ravenclaw och Hufflepuffs?

Nej, aldrig vänner såsom de man får.

Hur kunde sådan vänskap svikta

Hur kunde allt bli fel som detta?

Jo, jag som var med

Ska nu den sorgliga historian berätta:

Sa Slytherin: ”Vi undervisar dem

Vars förfäder har renast blod.”

Sa Gryffindor: ”Vi undervisar dem

Vars namn är känt för visat mod.”

”Sa Ravenclaw: ”Vi undervisar dem

Med störst intelligens och vett.”

Sa Hufflepuff: ”Jag alla tar emot

Och ska behandla dem på lika sätt.”

Då dessa olikheter först dök upp

De vållade blott föga kiv och knot,

För alla hade var sitt hem

Där var och en blott tog emot

Elever av den sort de ville ha.

Så därför Slytherin exempelvis

Tog bara dem med äkta blod emot,

Elever som var sluga på hans vis

Och endast de med skarpt förstånd

Hos Ravenclaw fick gå i lära

Till tappre Gryffindor kom däremot

De modiga som sattes högst i ära.

Och resten fick hos milda Hufflepuff

Hos henne lära sig det mesta,

Och alla grundarna alltjämt

Förblev de vänner bästa.

Så rådde uti många goda år

På Hogwarts frid och endräkt,

Men sedan smög sig splitet in

Av våra misstag och vår fruktan väckt

De fyra hem vår trollkarlsskola

Likt pelare så stadigt vilat på

Nu sökte härska var för sig

Och alla ville skilda världar gå.

Der tycktes som om alltför snart

Vår skola måste slå igen

Med alla slagsmål och dueller

Och strider vän mot vän.

När så en morgon gamle Slytherin

Från skolan gav sig av till slut

Han lämnade oss sorgsna kvar

Ehuru striden då tog slut

Och sen blott tre utav de fyra

På skolan efteråt fanns kvar

Blev hemmen aldrig mer förenade

Som från början tanken var.

Sorteringshatten är nu här,

Och alla vet ni ju varför:

Av mig sorteras ni i era hem

Det är ju det som jag finns till för,

I år vill jag dock göra mer än så,

Så lyssna noga på min sång:

Fast jag är dömd att på er sära

Jag känner oro för denna gång.

Trots att sortering är min plikt, och

Varje år på fyra hem ni delas bör

Jag undrar nu om det ej leder

Till just det slut jag fruktar för.

Å, bliv faran varse, tecken tyd,

Och varningen som visas av historien,

Ty vårt Hogwarts ju i fara är

Hotas utav yttre, hemska fiender igen.

Därför måste skolan nu förenas

Så att inre strid ej splittrar oss itu.

Jag har sagt er detta, varnat er…

Så sorteringen kan börja nu.